Henrik Fu's List: media and communication

• majority of the media outlets are owned by a small number of conglomerates and corporations — especially those who view such consolidation as detrimental, dangerous, or otherwise worrying — to characterize ownership structure of mass media industries. These individual media industries are often referred to as a 'Media Institution'.

• användas av gemene man
• mottagare verkligen vill och kan ta emot budskapet
• symbolisk makt
• de mjuka domänerna
• ofta blir inlemmat i de mer institutionella organisationerna
• beroende av mottagarnas vilja och förståelse för budskapen och alltså verkar dessa i något slags symbios med varandra
• svåra att kontrollera av etablissemanget
• symbolen innebär att det måste finnas en viss kontext som kan tolkas och förstås av den publik som den vänder sig till.
• sociala, kulturella och ideoligiska teman
• Media föder kulturen och kulturen föder media.
• Symbolic power and popular culture constitute and reinforce each other in media conten and in the routine social exhanges that compose everyday life
• populärkultur kommer från folket

  • Externalisering av livsstilar och liknande
    
    Jämför nätverkssamhället
• populärkulturen är just användandet av symboliska former
• Dessa mottagare agerar oftast bara i egna intressen, det vill säga de införlivar det de ser och hör mm, på ett sätt som passar just deras syften och deras liv
• populärkulturen är en slags kamp mot etablissemanget och de som styr
• Med mottagandets vardagliga karaktär menar Thompson att ”mottagandet av medieprodukter är en rutinartad, praktisk verksamhet som individer utför som en väsentlig del av sina vardagsliv”
• mottagandet ska ses som en verksamhet
• Vilka resurser som man har tillgängliga och vilken makt man besitter.
• tittar på tv på speciella klockslag eller läser tidningar vid speciella tider.
• kunskap hur man handhar dessa, utan man måste även kunna läsa, förstå språket och tyda vissa signaler

  • Det handlar om lärande, sociokulturellt perspektiv. Appropriationen av kulturella artefakter, som blir något att tänka med.
    
    Detta är även aktuellt för digitala infödingar versus invandrare
• hermenutisk process.
• fadäsen och utbrottet, uppträdandet som går snett, läckan, och skandalen

  • En mediahändelse: fyra olika
• synlighetens förvandling. Han avser med detta uttryck den förvandling som medierna inneburit i hur politiker och andra syns och kan synas för den stora massan

  • Synlighetsstyrnning
    
    Jämför Goffman: främre och bakre regionerna och de olika konstellationerna i icke-medierad, medierad, kvasimedierad kommunikation

  • Synlighetsstyrning
• synlighetens förvandling.
• hela tiden vara på sin vakt så att man inte säger ”fel” saker eller visar fel känslor.

  • Detta handlar således om normer. Emotionella styrningen.
• Kommunikation karaktäriseras av Thompson ”…som ett särskilt slags social verksamhet som omfattar produktion, överföring och motttagande av symboliska former och som innebär att att resurser av olika slag kommer till användning”

  • symboliska former? Något kulturellt?
• medierad interaktion och medierad kvasiinteraktion
• tid-rum upplevelsen färändrats,
• ”medierad historicitet”[53]. Med detta avser han vårt sätt att idag införskaffa oss information om historiska händelser genom medier och medierade symboler.
• ”medierad världsbild”
• Ju mer medierad kommunikation det blir, dessto mer blir vi beroende av denna för att upprätthålla den traditionella sociala sfären.

  • Förväntas vara medierade varelser
• ”….det symboliska materialet för sina egna syften på ett sätt som kan vara ytterst varierat…”

  • Någon form av konstruktivism?
• Mediebudskap kan hjälpa oss som individer att förstärka jagbildningen och spela en stor ideoliogisk roll.
• Och ju mer beroende av medier man blir dessto svårare kan det bli för individen att verkligen styra sitt egna liv. Thompson tar upp detta fenomen lite grann i vad han kallar för den ”medierade beroendets dubbelbindning
• Samtidigt som individen kan använda medierna till att bygga sin jagbild, så blir man allt mer beroende av medierna och de som som styr över de samma för att få tillgång till de sociala system som till mångt och mycket bestämmer vad som är möjligt för en individ att genomföra. Beck kallar detta för ”individualiseringens- och institutionaliseringens paradox

  • Det måste ju finnas undantag, alla är inte mediavarelser. De sociala systemen ligger nog även utanför media, om man nu pratar om det blir det till en del av andra institutioner. Internalisering/approriation FtF.
• selektivt med detta. Det vill säga man väljer ut det som man anser vara betydelsfull för ens egen jagbildning.

  • Detta kan jämföras med gestaltpsykologin, de skulle snarare mena att det finns kognitiva mönster som är universella varivid världen percipieras. Det finns figur/bakgrund. Medierna styr synintrycket, synlighetsstyrning, därmed även till viss del figur/bakgrund.
• Antingen på egen hand eller genom att använda sig av så kallade expersystem
• att denne inte längre kan skilja på fantasi och verklighet

  • jaget är försjunket i en medierad kvasiinteraktion. Thompson skriver i sin bok att människan på ett biologiskt (?) sett har svårt att skilja verklighet och fantasi. Problemet är nog snarare så att appropriationen av de kulturella artefakterna går så långt, att de övertar tänkande, de tankebanor som skapas av kvasimedieringen påverkar även andra delar av livet. Men, jag tror att människan har en kritisk hållning, det är normerat att inte ta kvasimediation på så stort allvar.
• .Den ökade tillgången till medierade erfarenheter skapar alltså nya möjligheter, nya alternativ, nya arenor för expriment med jaget

  • Meningserbjudanden
• Båda författarna tycks alltså vara överens om att den tekniska utvecklingen varit av avgörande betydelse för globaliseeringen och medias expansion
• Thompson nämner också tre kriterier som han anser ska vara uppfyllda för att en globalisering ska ske. Dessa är:[77]
  Verskamheter äger rum på en arena som är global eller näst intill
  Verksamheter organiseras, planeras eller samordnas i en global skala
  Verksamheter inbegriper en viss grad av ömsesidighet och beroende så att verksamheter som förekommer i olika delar av världen formas av varandra
• Thompson är väl också inne på att ekonomin har varit en stark orsak till mediernas spridning och globaliseringen, men hans fokus ligger mer riktat mot just mediebolagen och hur dessa har utökat sin makt
• hybridkulturer
• nya former av kulturell dominans och kulturellt beroende

42 more annotations...